grannar

I dag var jag hemma hos Annika en stund, som bara bor några hus bort. Hon bjöd över mig på kaffe men varnade mig för kaoset i huset. Och då menar hon röran som uppstår i vardagen, dammiga golv, ostädade toaletter, renoveringen..allt det där som faktiskt är väldigt skönt att få komma bort till. Att se att man inte är ensam, utan det är livet liksom. Dessutom är hennes röra jäkligt fin, man ser den inte ens. I ett gatuhus från 1898 med tillhörande glasveranda där varje fönster är varsamt renoverat så blir det liksom så.

En tavla tar form

Handtryckta kuddar i ekologisk bomull från Annikas kollektion Sweet Home.

Ett skåp som fått nytt liv med färg..Och mini-skinnjackan som hänger där under masken har Annika själv designat, tryckt tyget och sytt,.

Cally

En gammal spegeldörr och benbockar skapar ett perfekt bord.

Inramade vintage-vykort som föreställer ett fångat ögonblick på Kiviks marknad. En bild som säger så mycket på en och samma gång.

Familjen i Instaformat för här bor ju en pappa också, Simon.

Sommar på verandan.